"National Health Federation är en internationell och ideell organisation vars syfte är att utbilda konsumenter i hälso- och frihetsfrågor. Vi vill skydda den enskildes rätt att själv kunna välja att konsumera hälsosam mat, ta kosttillskott och använda alternativa terapier.

Organisationen är unik eftersom den inte bara är världens äldsta hälso- och frihetsorganisation för konsumenter, utan även den enda godkända organisationen med inriktning på hälsofrihet. The NHF tillåts att både närvara och tala vid möten i Codex Alimentarius-kommissionen – det högsta internationella organet för livsmedelsstandarder."

Läs mer på NHF Swedens hemsida

Bhutan - Världens första 100% ekologiska nation

Det finns de som inte tror att detta fungerar. Jag vet att det fungerar, om man gör på rätt sätt. De som lever längst på vårt jordklot odlar nämligen organiskt-biologiskt, tänker tex på Okinawa i Japan, där det bor flest 100-åringar i världen. 

Det moderna jordbruket dödar jorden. Inom föreningen FOBO, poängteras vikten av att mata jorden - inte grödorna. Och det är så sant, en frisk jord, ger friska växter, med högt näringsinnehåll. Aska, kol, stenmjöl, alger, tång gamla växter, gör att det blir bra miljö så att alla maskar, svampar och mikroorganismer trivs. Jorden måste vara LEVANDE för att kunna generera friska växter, med högt näringinnehåll.

Vårt storskaliga jordbruk förgiftar jorden med tungmetaller (slam från renhållningsverken), vi förgiftar med pesticider (växtbekämpningsmedel) tex vi förgiftar med insekticider, herbicider och fungicider, vi sprutar alltså gift mot svamp, mot ogräs och mot insekter. Vi glömmer att vi ska äta de här förgiftade växterna sen...

Vi är också dåliga på att tillsätta mineraler och spårämnen. Vilket leder till bristsjukdomar hos växterna och i slutändan hos oss. 

Bhutan - The World's First 100% Organic Nation

Var med i kampen för rätten till en giftfri planet!

Kan ekologiskt jordbruk föda världen?

Kan ekologiskt jordbruk föda världen? Enligt en FN-rapport, utkommen 2011, är svaret ett stort fett ja. Rapporten, Agro-ekologi och rätten till mat, visar att småskaliga och hållbara jordbruk till och med skulle dubbla livsmedelsproduktionen inom fem till 10 år på platser där de flesta hungriga människor på planeten lever. Enda sättet att lösa problem med hunger och klimatförändringar är, enligt rapporten, att stödja småskaliga jordbrukare.

Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos/nirots

Eko-odling har många fördelar, inte bara för att den följer naturens intressen och inte industrin men även för att den bidrar till minskad fattigdom, minskad överanvändning av olja, ökar den genetiska mångfalden, ökar mängden lokala resurser samt leder till fler jobb. Av 57 undersökta fattiga länder hade till exempel avkastningen ökat i genomsnitt med nästan 80 procent när bönderna använde metoder såsom att placera ogräsätande ankor i risfälten eller att plantera växter som stöter bort insekter i sädesfälten.

Rapporten medger att agroekologi kan vara mer arbetskrävande på grund av komplexiteten av kunskap som krävs men det har visat sig vara på kortsiktig nivå. Rapporten understryker att agroekologi skapar fler arbetstillfällen på lång sikt vilket är en stor fördel, speciellt på platser där brist på sysselsättning är massiv och befolkningstillväxten är fortsatt hög.

Det är inte första gången en sådan rapport har visat att den industriella livsmedelsproduktionen inte kan föda världen på lång sikt utan istället bidrar till att öka hungern, utarmar naturresurser och förvärrar klimatförändringarna. Privata företag kommer dock inte att investera tid och pengar i metoder som inte kan belönas med patent och som inte öppnar marknader för kemiska produkter eller förbättrade frön. Därför är det av yttersta vikt att myndigheter träder in och gör det fördelaktigt för de som väljer att bidra till ett hållbart och långsiktigt jordbruk för hela planeten.

Naturskyddsföreningen har i en annan rapport från Etiopien, Brasilien, Filippinerna och Sverige också tydligt visat att det finns alternativ till det kemikalie- och fossilenergiintensiva jordbruket. Rapporten som heter 100% ekologiskt? – det agroekologiska och ekologiska jordbrukets roll för livsmedelstrygghet och miljö, visar att det går att öka avkastningen och minska sårbarheten mot klimatförändringarna med modern ekologisk produktion som är ekosystemtjänst- och mångfaldsbaserad.

Vad säger då våra politiker angående frågan om vi satsa på storskaligt jordbruk, med bland annat GMO-teknik eller om vi bör gå tillbaka till småskaliga ekologiska jordbruk? Vid March Against Monsanto-demonstrationen i Falkenberg, 24 maj 2014, förde moderaternas riksdagsledamot Michael Svensson och den demonstrerande biologen Jan-Erik Månsson fram sina argument och motargument.

 Läs mer:

Agro-ecology and the right to food

100% ekologiskt?

Barn ska äta ekologiskt!

Alltfler prover av frukt och grönt innehåller mer bekämpningsmedel än gränsvärdena tillåter. Av livsmedelsverkets stickprover av frukt och grönt är det allt fler som innehåller mer bekämpningsmedelsrester än tillåtet. I vissa fall finns över 20 gifter i samma frukt. Urinanalyser som gjorts på Lunds universitet visar att gifterna hamnar i kroppen.

-Vi hittar de flesta medel vi tittar efter hos så gott som alla, säger Margareta Littorin, överläkare och forskare. Vad det betyder för hälsan kan inte forskarna eller myndigheterna säga, men oron är att det ska påverka nervsystemet eller vara hormonstörande. Foster och barn är extra känsliga eftersom hjärnan och nervsystemet fortfarande utvecklas. Flera forskare som studerar bekämpningsmedel i kroppen menar att små barn bör äta ekologisk frukt och grönt för att undvika bekämpningsmedel.

– Det finns saker vi inte har koll på. Hormonstörande ämnen till exempel ingår idag inte i riskbedömningen för bekämpningsmedel, säger Axel Mie, kemist vid Karolinska Institutet som forskar på näringsinnehåll i ekomat.
Forskarna stödjer sig på studier av framför allt växthus- och grönsaksarbetare som utsatts för höga doser bekämpningsmedel. Dessas barn uppvisar bl a nervskador, motoriska störningar och könsförändringar.

Barnmatsburkar och annan mat bara för barn under 3 år har sen tidigare extra tuffa gränsvärden. För maten som serveras på förskolor däremot finns inga särskilda krav.

Men forskarna pekar på gränsvärdena kan vara för högt satta. Det saknas testmetoder för effekter på hormon- och nervsystem. Myndigheternas bedömningar tar inte heller hänsyn till den samlade effekten av många gifter samtidigt.

– Bara för att man klarar gränsvärdena så är inte faran över, säger Margareta Littorin. Om man har under gränsvärdena för många ämnen kan det betyda nånting, säger Margareta Littorin.

-Det finns en del djurförsök på kombinationseffekter av hormonstörande bekämpningsmedel. Man ser inga effekter av låga halter av enstaka ämnen, men om man blandar flera så ser man markanta effekter. Det tycker jag att man ska ta större hänsyn till än vad man gör idag, säger Helle Raun Andersen.

Källa: SVT: Barn ska äta ekologiskt

Var med i kampanjen för rätten till vår hälsa!

I Sverige ökar den psykiska ohälsan bland små barn och orsakerna till detta är, enligt ett inslag från CBN News, att allt fler barn spenderar mer tid inom barnomsorgen istället för att vara hemma med sina föräldrar. Denna linje är något som myndigheter från olika håll uppmuntrar och en del partier har i dagens läge på förslag att även förskolan ska bli obligatorisk. År 2010 gick det nya lagförslaget om hemundervisning igenom:

Hemundervisning föreslås kunna beviljas endast om synnerliga skäl föreligger. Synnerliga skäl kan …till exempel handla om fall då en elev flyttat hit från något grannland men väljer att gå kvar i grannlandets skola under återstoden av en termin eller att en elev deltar i en filminspelning eller dylikt. Bestämmelsen bör också kunna aktualiseras när elever gör längre resor. I bestämmelsens lydelse ligger att den ska tillämpas med stor restriktivitet. Man föreslår också uttryckligen att religiösa och filosofiska skäl i framtiden inte ska räknas som synnerliga skäl.

Sverige fick därmed tillika med Tyskland den mest restriktiva lagstiftningen i Europa. Den nya skollagen, som i praktiken gör hemundervisning omöjlig, kritiseras internationellt ur ett människorättsperspektiv och av de organisationer som företräder hemundervisare i Sverige och i andra länder.

  

 Läs mer:

Hemundervisning Wikipedia
Hemundervisning.se

Bild: Freedigitalphotos/David Castillo Dominici

Argumenten som visar varför ekologiskt är hållbart

Åtta sätt att döda myter om ekologiskt - Du hör dem vid middagsbordet, på festen och i lunchrummet. Påståenden om ekologisk mat som inte verkar helt hundra. Problemet är bara att du inte riktigt vet vad du ska svara. Varsågod, här är dina argument.

1. Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna. Eller att rester av samma medel finns kvar i ditt vin, vilket är vanligt eftersom vindruvorna besprutas så extremt hårt.  

Dessutom är det inte frakten som påverkar miljön mest vad gäller det vi dricker och äter. Det är hur det produceras, och då är ekologiskt ett superviktigt val, även om det skulle vara skeppat från Australien. 

2. Din pappa: Men det är inte ekologiskt som är grejen - vi ska handla svenskt!

Du: Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer. Det slipper du bidra till när du köper ekologiskt. Du visar också att det finns en efterfrågan på ekologiskt, vilket kommer att leda till fler svenska ekojordbruk. För en bonde är det oftast mer lönsamt att satsa på ekologiskt, vilket kan rädda många svenska jordbruk som hotas av nedläggning.  

3. Din granne: Det är alldeles för dyrt med ekologiskt!

Du: Det är den andra maten som är för billig.  Tänk om kemikaliejordbruket skulle stå för kostnaderna för vattenrening, utarmning av biologisk mångfald, hälsoskador, övergödning... Då skulle vi få veta vad maten egentligen kostar – den är svindyr.  

Dessutom har vi i Sverige aldrig lagt så lite pengar på mat som nu. Istället prioriterar vi prylar, boende och resor.  Vi slänger en tredjedel av maten - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Vi lägger 40 procent av matutgifterna på kakor, läsk och andra tomma kalorier - samtidigt säger vi att vi inte har råd med ekologiskt. Och vi köper så mycket kött att det har blivit både ett folkhälsoproblem och ett massivt miljöproblem. Om vi istället skulle stuva om våra matkassar - med mindre kött, halvfabrikat, snask och mer grönsaker och ekologiskt – så skulle det inte märkas i våra plånböcker.   

4. Din svärmor: Jag har hört att butikspersonal tar besprutade morötter och säljer dem som ekologiska. Efter hästköttskandalen och alla larm litar jag inte på någon!

Du: Om du vill minimera risken att bli blåst i matbutiken så är det just ekologiskt du ska välja. Ekomaten kontrolleras noggrannare än annan mat. Ekologiska gårdar, bagerier och fabriker får regelbundet både oanmälda och anmälda besök.  De som sköter kontrollerna är oberoende, och inte kopplade till den ekologiska märkningen.  

Dessutom slipper du onaturliga färgämnen och konstgjorda smakförstärkare i Krav-märkt mat. Alltså sånt som gör jordgubbsylten extra röd eller får guacamolen att smaka avokado fastän den knappt innehåller någon.  

5. Den uppdaterade kollegan: Jag är skeptisk. Läste till exempel att ekologiska olivoljor innehåller rester av bekämpningsmedel.

Du: Jo, men samtidigt testades också o-ekologiska olivoljor och de innehöll betydligt mer rester. Den lilla detaljen skrev tyvärr inte så många journalister om. De förklarade heller inte varför de ekologiska olivoljorna kan innehålla bekämpningsmedel. Det beror på att gifterna kan förflyttas långa sträckor med vind och vatten. Rester av bekämpningsmedel finns i fjällsjöar, dricksvatten, ja till och med i regnet som faller över oss.

Kollegan igen: Fast testerna på barngröten då? Där hade jag förväntat mig att åtminstone den ekologiska gröten inte skulle innehålla giftrester.

Du: Testet på barngröt handlade om tungmetaller, som kadmium. Det finns inte bara i barngröt utan i det mesta som odlas i jorden. Kadmium är ett hälsoskadligt ämne som sprids av bland annat trafikutsläpp – och det kan ingen ekobonde styra över. Det är helt enkelt svårt att odla helt giftfri mat i en förorenad värld. Poängen med att ändå köpa ekologiskt är du bidrar till att mindre otrevligheter sprids i vår miljö, att färre lantbrukare dör av bekämpningsmedelsskador, att djuren har det bättre och att du och dina barn får i er mindre kemikalier.

Och när vi ändå pratar om kadmium kan det vara värt att veta att de o-ekologiska bönderna faktiskt tillsätter kadmium till sina åkrar när de använder konstgödsel och avloppsslam. Det är inte tillåtet på ekogårdarna. 

6. Din farfar: Äh, lite skit fixar kroppen. Själv badade jag i DDT och asbest som barn och titta på mig – jag lever!

Du: Jo, du lever, men se dig omkring. Du känner säkert någon som drabbats av cancer. Eller har diabetes. Eller försöker få barn utan att lyckas. FN har nyligen konstaterat att det verkar som om en rad folkhälsosjukdomar kan vara kopplade till alla dessa små doser av kemikalier som vi får i oss under en lång tid. 

7. Din bästis: Nåväl, jag har i alla fall besökt en ekologisk gård. Och det visade sig att ekobönderna kör mycket mer än andra bönder. Hur klimatsmart är det?

Du: Visst kör ekobonden mer traktor. Men konstgödsel som sprids i kemikaliejordbruken är en större klimatbov. I slutändan påverkar ekojordbruket och kemikaliejordbuket klimatet ungefär lika mycket. 

Men stirra dig inte blind på klimatet. Kolla på miljöpåverkan överhuvudtaget. Då vinner ekobönderna med hästlängder. De sprider inga bekämpningsmedel och ökar den biologiska mångfalden - sånt som också är livsviktigt. Visste du att forskningen visar att hotet mot den biologiska mångfalden är lika akut som klimathotet? 

Planetens hälsa är ett finurligt, superhäftigt ekosystem där allt är sammanlänkat. Låter lite Avatar, men det är ju sant.  

8. Din chef: Sorry, men ekologiskt funkar inte om vi ska mätta alla världens hungriga.

Du: Sorry, men du har lyssnat för mycket på industrin. Lyssna på världsledande forskare och experter istället. De säger att ”business as usual” inte är lösningen, utan att det är hög tid att kika på intressanta lösningar inom det ekologiska lantbruket. Du kan också lyssna på miljontals småbönder i Afrika, Asien och Latinamerika som övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De får lika stora, eller större, skördar som tidigare men får bättre betalt och har lägre utgifter. 

Dessutom produceras det redan tillräckligt med mat för att mätta alla hungriga redan idag. Problemen handlar snarare om konflikter och vem som har makt över maten och jordarna. FN:s hungerexpert har ett råd till oss i den rika delen av världen: om vi vill göra något för alla miljontals svältande människor, så är det att äta mindre kött. 

Tack till Naturskyddsföreningen! 

Referenser återfinns här

Var med i kampanjen för rätten till vår hälsa!

Bild: Freedigitalphotos/photographic 1980

Vem behöver mat när man kan äta pengar?

Scott Tips var på ett Codexmöte i Beijing och kämpade mot aluminiumtillsatser i våra livsmedel. Det som diskuterades av de andra delegaterna var inte riskerna med aluminium, utan kärnan i debatten var industrins behov av aluminium. Detta stöddes av Australien, IFAC, tillsammans med ICGMA, som konstant proklamerade att "industrin" helt enkelt inte kan tillverka sina produkter utan aluminiumtillsatser.

Aluminium är ett känt neurotoxin, som lätt tar sig över blod-hjärnbarriären, där det stör ATP enzymer som har en viktig funktion vad gäller att överföra energi till hjärnceller.

Aluminium förvärrar också effekten av andra toxiner som pesticider, växtbekämpningsmedel, kvicksilver, kadmium, fllur, bly och glutamat. Det får också transferrinet i blodet att släppa sina hög-oxidativa järnjoner, vilket gör järnet toxiskt. Detta är en av orsakerna till varför aluminium är så skadligt för hjärnan. Aluminiumets kända toxicitet skulle kunna fylla flera böcker...

Aluminumtillsatser finns praktiskt taget i alla produkter du kan tänka dig, grönsaker, soyabön-pasta, pasta och nudlar, bröd, tuggummi, soppor, såser, mjölk, ost, mjöl, drycker, salt. Tro inte att du alltid kan utläsa från innehållsföreckningen, det kan gömma sig bakom ett särskilt produktnamn.

Scott Tips/NHF var den enda på plats att föra fram konumentens sida av saken, och som förde fram aluminumets hälsorisker. NHF var framgångsrika i det att många aluminiumtillsatser inte tilläts i livsmedel samt att i andra livsmedel fick minska sitt aluminiuminnehåll till hälften av vad industrin ville.

Läs mer: The Sleuthjournal

Bild: Freedigitalphoto/Artzenter


Var med i kampen för rätten till din hälsa!