onsdag 30 juli 2014

Bhutan - Världens första 100% ekologiska nation

Det finns de som inte tror att detta fungerar. Jag vet att det fungerar, om man gör på rätt sätt. De som lever längst på vårt jordklot odlar nämligen organiskt-biologiskt, tänker tex på Okinawa i Japan, där det bor flest 100-åringar i världen. 

Det moderna jordbruket dödar jorden. Inom föreningen FOBO, poängteras vikten av att mata jorden - inte grödorna. Och det är så sant, en frisk jord, ger friska växter, med högt näringsinnehåll. Aska, kol, stenmjöl, alger, tång gamla växter, gör att det blir bra miljö så att alla maskar, svampar och mikroorganismer trivs. Jorden måste vara LEVANDE för att kunna generera friska växter, med högt näringinnehåll.

Vårt storskaliga jordbruk förgiftar jorden med tungmetaller (slam från renhållningsverken), vi förgiftar med pesticider (växtbekämpningsmedel) tex vi förgiftar med insekticider, herbicider och fungicider, vi sprutar alltså gift mot svamp, mot ogräs och mot insekter. Vi glömmer att vi ska äta de här förgiftade växterna sen...


Vi är också dåliga på att tillsätta mineraler och spårämnen. Vilket leder till bristsjukdomar hos växterna och i slutändan hos oss. 


Bhutan - The World's First 100% Organic Nation

Var med i kampen för rätten till en giftfri planet!

Kan ekologiskt jordbruk föda världen?


Kan ekologiskt jordbruk föda världen? Enligt en FN-rapport, utkommen 2011, är svaret ett stort fett ja. Rapporten, Agro-ekologi och rätten till mat, visar att småskaliga och hållbara jordbruk till och med skulle dubbla livsmedelsproduktionen inom fem till 10 år på platser där de flesta hungriga människor på planeten lever. Enda sättet att lösa problem med hunger och klimatförändringar är, enligt rapporten, att stödja småskaliga jordbrukare.
Sammanställning: Marina Ahlm / Bild: Freedigitalphotos/nirots
Eko-odling har många fördelar, inte bara för att den följer naturens intressen och inte industrin men även för att den bidrar till minskad fattigdom, minskad överanvändning av olja, ökar den genetiska mångfalden, ökar mängden lokala resurser samt leder till fler jobb. Av 57 undersökta fattiga länder hade till exempel avkastningen ökat i genomsnitt med nästan 80 procent när bönderna använde metoder såsom att placera ogräsätande ankor i risfälten eller att plantera växter som stöter bort insekter i sädesfälten.
Rapporten medger att agroekologi kan vara mer arbetskrävande på grund av komplexiteten av kunskap som krävs men det har visat sig vara på kortsiktig nivå. Rapporten understryker att agroekologi skapar fler arbetstillfällen på lång sikt vilket är en stor fördel, speciellt på platser där brist på sysselsättning är massiv och befolkningstillväxten är fortsatt hög.
Det är inte första gången en sådan rapport har visat att den industriella livsmedelsproduktionen inte kan föda världen på lång sikt utan istället bidrar till att öka hungern, utarmar naturresurser och förvärrar klimatförändringarna. Privata företag kommer dock inte att investera tid och pengar i metoder som inte kan belönas med patent och som inte öppnar marknader för kemiska produkter eller förbättrade frön. Därför är det av yttersta vikt att myndigheter träder in och gör det fördelaktigt för de som väljer att bidra till ett hållbart och långsiktigt jordbruk för hela planeten.
Naturskyddsföreningen har i en annan rapport från Etiopien, Brasilien, Filippinerna och Sverige också tydligt visat att det finns alternativ till det kemikalie- och fossilenergiintensiva jordbruket. Rapporten som heter 100% ekologiskt? – det agroekologiska och ekologiska jordbrukets roll för livsmedelstrygghet och miljö, visar att det går att öka avkastningen och minska sårbarheten mot klimatförändringarna med modern ekologisk produktion som är ekosystemtjänst- och mångfaldsbaserad.
Vad säger då våra politiker angående frågan om vi satsa på storskaligt jordbruk, med bland annat GMO-teknik eller om vi bör gå tillbaka till småskaliga ekologiska jordbruk? Vid March Against Monsanto-demonstrationen i Falkenberg, 24 maj 2014, förde moderaternas riksdagsledamot Michael Svensson och den demonstrerande biologen Jan-Erik Månsson fram sina argument och motargument.





 Läs mer: